En snabb scroll i flödet räcker för att förstå varför texturer står i centrum. Studsiga gelkrämer, makeup som påminner om mousse, serum som ringlar sig över huden och duschskum som vispas mjukt i handen. Under hashtags som #jellymakeup, #glassskin och #oddlysatisfying har appliceringen blivit en del av upplevelsen.
– I dag ser vi formuleringar och förpackningar som är extremt visuella och ”filmvänliga”. Det säger mycket om hur starkt content-ekonomin påverkar produktutvecklingen inom skönhet, menar Svante.
Men varför just de här mjuka, krämiga och nästan ”ätbara” texturerna?
– De signalerar trygghet och njutning. I en stressad vardag söker många små pauser och dopaminkickar. Skönhetsprodukter blir en form av lågtröskelbelöning i vardagen, säger Vaniea.
”Njutning och effekt behöver inte utesluta varandra”
Trenden kopplas ofta till begrepp som ”comfort beauty” och ”dopamine beauty” – ritualer som inte bara vårdar hud och hår, utan också humöret. För många har kvällsrutinen blivit ett sätt att varva ner, skapa lugn och ta hand om sig själv. En stund där insmörjning handlar mindre om krav och mer om en sensorisk paus. Men bakom de fluffiga namnen finns också en teknisk sida.
– Vissa texturer kräver avancerad formuleringsteknik. Men ibland handlar det om ny storytelling kring klassiska emulsioner och gelkrämer. En ”sorbet” kan i praktiken vara en gelkräm i ny kostym, säger Svante.
Med andra ord: ibland är det genuint nytt, ibland ett nytt språk för beprövade formulor. Finns det då en risk att vi väljer produkter för känslans skull snarare än hudens behov?
– En fantastisk textur betyder inte automatiskt att produkten är rätt för just din hudtyp. Där blir kunskap viktig, säger Vaniea.
– Samtidigt behöver njutning och effekt inte utesluta varandra. Den bästa produkten är den som både känns bra och gör nytta, fyller Svante i.
Kanske är det precis där vi befinner oss i dag, i en tid där skönhet inte bara ska leverera resultat, utan också fungera som en mjuk paus i vardagen.
