Hypopigmentering & depigmentering
Om huden inte har någon pigmentering alls, kallas det depigmentering. Den nedsatta pigmenteringen kan vara allmän (hela kroppen) eller lokaliserad till specifika områden. Hyperpigmentering eller depigmentering kan bero på exempelvis genetik, brännskador, kemisk påverkan (produkter), infektioner eller sjukdomar, exempelvis vitiligo. Skydda huden med ett högt solskydd dagligen för att undvika att skada huden.
Vad är vitiligo
Detta är ett tillstånd där små, oregelbundet formade fläckar visar sig på exponerade delar av kroppen. Depigmenteringen orsakas av att melanocyter förstörs, men det är okänt vad orsaken är. Mer än hälften av patienterna med vitiligo utvecklar det innan de är tjugo år. Tillståndet är ofta ärftligt betingat. Vitiligo är ofta förbundet med alopecia areata (fläckvis håravfall), hypertyroidism (överaktiv sköldkörtel) och andra ämnesomsättningsrubbningar. Stress, svår solskada eller trauma kan försvåra tillståndet.
Vita fläckar på huden
De vanligen drabbade områdena i ansiktet är ögonlocken, panna, kinder och haka. Förändringarna är runda eller ovala och kan smälta samman och bilda stora områden. Kanterna är ofta hyperpigmenterade. Rubbningen tenderar att förbli permanent, även om viss återpigmentering inträffar spontant hos ungefär en tredjedel av drabbade. Behandling av vitiligo har ingen eller obetydlig verkan.
Striae distensae - Hudbristningar
Hudbristningar som uppstår när underhudens elastiska vävnad tänjs ut och det uppstår en nedbrytning av bindväven. De kan uppkomma vid en graviditet eller snabb viktökning och det förekommer också hos bodybuilders. Vanligen kan de uppstå över höfter, lår, buk, bröst, överarmar med mera. Som nya kan de vara röda eller rödvioletta, med tiden bleknar de och blir vita.